Blev innebandynträning igår, eller inte direkt då jag glömde mitt knäskydd och jag känner inte att det är värt att riskera nånting och köra utan så jag fick väl glatt se på när de andra tränade. Började fundera en hel del på vart jag hade varit om jag inte hade skadat mig, men kom genast på mig själv att det är ingen idé att fundera över det. Det är som det är och inget att göra åt nu, däremot kan jag bli arg på mig själv att jag är så feg.. Sådär rädd om knät att jag inte riktigt vågar gå in i närkamperna ordentligt eller att jag inte vågar träna utan knäskydd, det gör mig arg. Men det är en spärr som sitter där och jag vet inte riktigt hur jag ska göra för att den ska släppa... För en del kanske det är svårt att förstå när man inte har skadat sig ordentligt någon gång, men att genomgå en artoskopi och två korsbandsoperationer det räcker och det är väl därför som jag är så försiktig. Jag vill kunna gå in 100% i varenda närkamp men det går inte, riktigt irriterande. Därför tror jag att jag inte kommer få en plats i division 2 truppen i Falun så då blir nog mitt val ganska så lätt. Då spelar jag i Enviken kommande säsong, kanske att det är bra för mitt självförtroende. Jag tror det...
Blev ett besök på Victuscella igår efter träningen, Fia o Malin var redan där så jag joinade dem. Jacob o en från hans lag var också där, trevligt att träffa lite klasskompisar igen. Skolan drar ju igång på onsdag och det ska bli lite kul faktiskt, bara jag inte tänker så mycket på framtiden kommer det nog gå bra. Något som också hör till framtiden är det som håller på att hända just nu, jag måste bara ta det lite lugnt... Jag borde ju ha lärt mig av mitt senaste misstag och jag ska försöka ha lite is i magen och ta det lugnt. Det är ingen idé att rusa in i nåt, det slutar aldrig väl. För förr eller senare kommer känslorna ikapp och då står man där, alltid slutar det med att någon blir sårad och det är ingenting jag vill. Därför är det bäst att ta det lugnt helt enkelt, jag vet ju att fortsätter saker o ting utvecklas så kommer det bli bra för det känns riktigt bra redan nu, nästan för bra. Men jag får inte ha för bråttom bara...
Du är resan som jag velat ska ta fart
du är gåtan som jag aldrig löser klart
du är början på nåt nytt och underbart
Ska göra mig klar för en liten tur på stan nu, sen till kvällen blir det först fotbollsmatch och sen efter det direkt in till lugnet för att spela internmatch med innebandylaget. Undrar hur mina ben kommer må efter det... Det återstår att se. Imorn ska jag till Toftbyn och äta glödstekt sill, mums!
Ha en fin fin torsdag!