Som jag skrev i förra inlägget var det alltså dags för min efterlängtade comeback och jag måste väl säga att den var godkänd. Lite darrigt och ovant i första perioden, en del småmissar och inne på två mål bakåt. Men sen spelade jag upp mig måste jag väl ändå säga och jag började känna mig ganska trygg på planen, nervositeten började också släppa. Spelade plus så det var positivt, ett mål blev det också. Tungt backskott... Eller inte, en misslyckad frislags variant skulle man kunna säga där jag petade till en tjej som i sin tur skulle spela vidare till nån utav våra skyttar som stod på varsin sida om mig men istället fick jag bollen och i ren panik slängde iväg ett skott mot mål som med lite tur slank in vid målvaktens vänstra stolpe. Bara man får bollen på mål så kan det mesta slinka in. Vi vann matchen med 11-5. Det var himla skoj att äntligen få lira lite match, kändes helt ok också. Med några fler matcher i benen så blir det nog bra till slut.
Idag är det tisdag och jag känner för att göra det jag är bäst på... Ingenting! Jag känner inte för att göra nåt, jag vill bara ligga i sängen och glo på sex and the city på datorn. På så vis kanske jag kopplar bort alla funderingar som bubblar runt i min lilla skalle... Jajamen så får det bli.
Tack o hej!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar